Vanliga frågor om vinterväghållning

Vart kan man anmäla om vägens skick?

Om du vill lämna respons om vägens skick eller underhåll, kontakta Trafikens kundtjänst: Responskanalen (palauteväylä.fi, Trafikens kundtjänst). Om du observerar ett problem som äventyrar trafiksäkerheten på vägen, ring Vägtrafikantlinjen på 0200 2100 (24 h/dygn). Ditt meddelande förmedlas vidare till en entreprenör som vidtar åtgärder enligt Trafikverkets kvalitetskrav. Meddelandet skickas även till övervakaren av entreprenaden för kännedom.

Varför var vägen inte ännu plogad på morgonen när jag skulle till jobbet?

Plogningen av vägarna baseras på snöns tjocklek. När det har snöat en viss mängd, kommer plogbilen att påbörja sin rutt oberoende av om det är rusningstid eller inte. Bilisterna förutsätts iaktta särskild försiktighet när de ser en plogbil.

Särskilt då det har snöat rikligt och länge uppkommer det situationer där plogningen av vägar som ligger i senare delen av plogbilens rutt kan försenas.

De mest trafikerade vägarna plogas först, dvs. huvudvägarna först och sedan det lägre vägnätet. Målet är att det inte får finnas mer än några centimeter snö på livligt trafikerade vägar samt gång- och cykelvägar.

Snön avlägsnas från huvudvägarna inom ett par timmar efter att snöfallet har upphört och från gång- och cykelvägarna senast efter fyra timmar. På lågtrafikerade vägar kan det finnas tio centimeter snö. Dessa vägar bör vara plogade inom 6–8 timmar.

Kvalitetskrav på snödjupet har fastställts enligt vägens underhållsklass. Om vägens skick inte motsvarar kvalitetskraven, ska entreprenören åtgärda saken inom en viss tid. Dessa åtgärdstider varierar från huvudvägnätets två timmar till det mindre trafikerade vägnätets åtta timmar. Ju högre underhållsklass vägen har, desto snabbare kommer den att plogas. I de allra svåraste förhållandena underhålls vägnätet i viktighetsordning och enligt en på förhand utfärdad plan. Ytterligare information om vinterunderhållet för vägar: Vinterunderhåll (NTM-centralen)

Vem avlägsnar snövallar som plogats på min väganslutning?

Det åligger ägaren av en väganslutning att avlägsna snövallar som bildats på anslutningen i samband med plogning av vägen.

Underhållet av andra väganslutningar än landsvägsanslutningar åligger ägaren till anslutningen i regel fram till landsvägens kant.

Enligt 38 § i landsvägslagen är väghållare som svarar för en enskild väg och innehavare av en lantbruksanslutning skyldiga att anlägga sin anslutning och hålla den i skick enligt närings-, trafik- och miljöcentralen anvisningar så att den inte äventyrar trafiksäkerheten eller medför olägenhet för underhållet av landsvägen. Läs mer: Vinterunderhåll (NTM-centralen)

Hur bestämmer man underhållsklasserna?

Trafikverket fastställer underhållsnivån på vägarna. Eftersom det inte är möjligt att till skäliga kostnader underhålla alla vägar genast, har vägarna indelats i olika underhållsklasser. Underhållsklasserna fastställs bl.a. enligt trafikmängden på vägen, vägens trafikmässiga betydelse och klimatzon. Särskilt vid vinterväglag är enhetliga förhållanden på vägytan viktiga för trafiksäkerheten. Därför är det viktigt att vinterunderhållet för vägarna är enhetligt i hela landet.

Vid bestämning av underhållsklasserna beaktar man förutom klasskriterierna även de lokala förhållandena (t.ex. vägens geometri), arten av trafik och trafikens sammansättning samt dess kvalitativa koppling till servicenivån på det kommunala vägnätet. Vägklasserna bestäms enligt förbindelseavsnitt så att de fungerar tydligt för trafikanterna och så att kvalitetsskillnaderna inte orsakar några
överraskningar.

Huvudvägarna hör oftast till den högre underhållsklassen och mindre trafikerade vägar hör nästan alltid till den lägre underhållsklassen. Underhållsklassen definierar i vilket skick vägen ska vara vintertid och hur snabbt underhållsåtgärder ska påbörjas på den. Nivån på vinterunderhåll skiljer sig för vägarna i de olika underhållsklasserna, men vägar i samma underhållsklass åtgärdas likadant i hela landet. Läs mer: Vinterunderhåll (NTM-centralen)

Varför har ma inte plogat vägen?

Vägarna har delats in i vinterunderhållsklasser bland annat enligt vägarnas trafikmängd och trafikmässiga betydelse. Underhållsklassen definierar i vilket skick vägen ska vara vintertid och hur snabbt underhållsåtgärder ska påbörjas på den när väglaget försämras p.g.a. snö eller halka. Livligt trafikerade huvudvägar plogas först, varför mindre trafikerade vägar kan få vänta flera timmar på plogbilen. Det är emellertid omöjligt att garantera sommarväglag ens på huvudvägar vintertid, även om målet är att vägytan skulle vara så gott som bart. Vid väderomslag kan väglaget ibland vara svårt även på huvudvägar eftersom underhållsåtgärder alltid tar tid.

Ibland är väderleksförhållandena sådana att framkomligheten på vägen snabbt försämras efter underhållsåtgärderna. Entreprenörernas underhållsrundor kan ta flera timmar även vid kontinuerlig körning, och då tar det tid innan man hinner utföra underhållsåtgärder på nytt på vägen. I genomsnitt råder det mycket svårt väglag under 2–5 % av vintersäsongen, dvs. under några dagar. Det skulle inte vara ekonomiskt förnuftigt att dimensionera snöröjningsutrustningen enligt dessa dagar, utan utrustningen dimensioneras enligt de genomsnittliga behoven av vinterunderhåll. Det är acceptabelt att kvalitetskraven inte uppfylls under exceptionella snöförhållanden förutsatt att entreprenören använder hela sin maskinpark för underhållsåtgärderna. Regn och snö kan även falla i mycket lokala skurar. Mycket lokalt regn- och snöfall syns inte alltid i väderprognoser eller uppgifterna från vägväderstationerna. Trafikanter bör inte heller förvänta sig helt enhetliga körförhållanden.

Plogningen av en grusväg kan försenas om det finns tjällossning på vägytan, eftersom en sådan grusväg inte kan plogas normalt. Plogens blad skulle ta gruset med sig med risk för skador på grusytan. Det är även fråga om arbetarskydd. I dessa situationer blir man i regel tvungen att vänta på att vädret skulle bli kallare eller ploga vägen senare med en annan typ av utrustning, t.ex. med en vägskrapa eller en väghyvel.

Vägtrafikanter har nu möjlighet att följa underhållsåtgärderna i realtid i Trafikverkets uppdaterade Trafikläget-tjänst.

Var ser jag när min väg kommer att plogas?

Under punkten Vinterunderhåll på webbplatsen Trafikläget ser man när vägen senast har plogats och när halkbekämpningen har utförts.

Var ser jag väglagsprognosen?
Du ser prognosen under punkten Väglag på webbplatsen Trafikläget.
Varför saltar man vägarna och på så sätt håller vägen våt så att det stänker omkring?

Det finns en massa åsikter om saltanvändningen. En viktig orsak till saltningen är förbättring av trafiksäkerheten och trafikflödet, och utvecklingen ser också ut att vara positiv. Det är även viktigt att eliminera exceptionellt svåra väglag från livligt trafikerade vägar. Då man använder salt kan man anta att väglaget kan bli mycket svårt eller redan har varit mycket svårt. Detta gäller särskilt svart is. När man har för avsikt att eliminera överraskande situationer löper trafiken bättre. Det är viktigt att ha körförhållandena för t.ex. tung trafik under kontroll.

Trots att saltet medför problem som t.ex. våta och fuktiga vägytor, blir föret (temperaturen nära noll grader) lätt vått även utan salt. Finns det även is och snö på vägen blir problemet ännu värre.

Vi glömmer ofta att de torra och bara huvudvägarna vintertid, då sådana förekommer, ofta är resultatet av saltning. Vi minns ofta bara problemsituationerna.

Läs mer om halkbekämpning och vinterunderhåll för vägarna: Vinterunderhåll (NTM-centralen)

Kan vinterunderhållsklassen för en väg ändras?

Vinterunderhållsklasserna justeras regelbundet, men klasshöjningar sker sällan. Oftast i dessa fall förekommer den någon tydlig ny faktor i området varför vägens trafikmängd har markant ökat. Vinterunderhållsklassificeringen är enhetlig för vägavsnitt, även om trafikmängderna på de olika delarna av vägavsnittet skulle skilja sig mycket från varandra. Fastställandet av vinterunderhållsklassen baseras alltså på en helhetsbedömning, inte enbart på trafikmängden.

Vinterunderhållsklassificeringen i hela landet baseras på trafikmängden på en viss väg och vägens funktionella klass. Vidare görs bedömningar från fall till fall. Trafikverket fastställer vinterunderhållsklassificeringen för de livligast trafikerade vägarna. NTM-centralerna kan ändra klassificeringen av andra vägar. Särskilt för dessa vägar granskar man förutom vägklassen och trafikmängden även andra faktorer, såsom näringslivets transporter, och det slutliga beslutet om vinterunderhållsklassen fattas utifrån dessa.

Varför använder man inte längre väghyvlar för vägunderhållet?

Väghyvlar används fortfarande för vägunderhållet i hela Finland, men i mindre omfattning än tidigare. Numera används väghyvlar i huvudsak för vår- och hösthyvling av grusvägar samt för att avlägsna packad is vid vinterunderhåll. Grusvägars yta går nuförtiden att jämna ut med en vägskrapa. Även vid vinterunderhåll kan man i dag utföra sådana åtgärder med en vägskrapa som tidigare utfördes med en väghyvel. Numera används väghyvlar vid vinterunderhåll nästan uteslutande för avlägsnandet av packad is. Därför ser man också färre väghyvlar på vägarna än tidigare.

Landsvägar underhålls enligt kvalitetskraven för vägens underhållsklass. Kvalitetskraven beskriver bl.a. hurdant skick vägen ska hålla och hur snabbt åtgärder ska vidtas vid väderomslag eller om kvalitetsnivån har försämrats. Däremot fastställer kvalitetskraven inte vilken utrustning som ska användas för att vägens skick ska motsvara kvalitetskraven. Entreprenören bestämmer själv hurdan utrustning som används för arbetet. Ur NTM-centralens synvinkel är det viktigast att vägen underhålls enligt kvalitetskraven, inte det sätt med vilket kvalitetskravet uppfylls.

Varför har vägen plogats så att den har blivit för smal?

Vägen ska plogas till ca 25 cm från snöstörarna.

Om en vägtrafikant observerar ett problem som hänför sig till vägens skick och som kräver omedelbara åtgärder, ber vi att det anmäls till Vägtrafikantlinjen på 0200 2100 (24 h/dygn). Uppgifterna förmedlas vidare till den entreprenör som ansvarar för området. Entreprenören är skyldig att ta reda på vilka åtgärder observationen förutsätter.

Sidan uppdaterad 05.11.2018