Tillbaka

Hur beaktas miljöaspekterna i landsvägarnas vinterunderhåll?

Hur beaktas miljöaspekterna i landsvägarnas vinterunderhåll?

Publicerad 22.11.2018

Inom vinterunderhållet är halkbekämpningen nyckeln till vägsäkerhet för trafikanterna. Genom att använda vintersalt (vanligtvis natriumklorid) och sand förbättras säkerheten och smidigheten i trafiken. Användningen av natriumklorid och sand kommer oundvikligen att öka i och med växande trafik och de milda vintrarna som orsakas av klimatförändringen. Förändringar i vinterunderhållets underhållsklasser kan också leda till att en något större del av vägnätet saltas.

Begränsningar i saltanvändningen på grundvattenområden

  • Användningen av klorider begränsas liksom tidigare fortfarande på viktiga grundvattenområden för att skydda vattnets kvalitet.
  • Fler viktiga grundvattenområden följs upp och antalet formiatobjekt utökas enligt behov.
  • På känsliga grundvattenområden som saknar fungerande skyddsanordningar har man testat biologiskt nedbrytbara formiater, främst kaliumformiat. Erfarenheterna är övervägande positiva. På basis av laboratorie- och fälttester verkar det som om även natriumformiat skulle passa för halkbekämpning på vägarna utan att orsaka problem för asfaltbeläggningen. Användningen av formiater kommer att regleras närmare genom anvisningar.
  • Grundvattenskydd byggs främst i samband med stora byggprojekt.
  • På grund av formiaternas höga pris används de främst på grundvattenområden.

Effektivering av saltets och sandens verkan

  • Halkbekämpningssaltet sprids alltid som grova saltkorn, fuktade med saltlösning, eller som ren lösning. Istället för natriumklorid är det också tillåtet att använda kalciumklorid, men endast som lösning i små mängder och för att fukta natriumklorid i kornform. Det fuktade saltet och saltlösningen fäster bättre i vägytan och verkar snabbare än torra saltkorn.
  • Idag används vintersalt i halkförebyggande syfte och inte för att tina upp redan frusna fåror. Detta minskar mängden salt.
  • För att minimera skador orsakade av salt hjälper det också att optimera behandlingstätheten och doseringen, vilket även ger en torrare vägyta med jämnare kvalitet.
  • Av entreprenörer krävs kunskap och noggrannhet vid saltning, så att saltanvändningen kan kontrolleras utan att pruta på trafiksäkerheten.
  • För att förbättra effekten och hållbarheten hos sand på högtrafikerade, belagda vägar kan man blanda en liten mängd salt i sanden.

En längre livscykel för vägnätet

För att förlänga vägnätets livscykel delas vägarna med genomsnittlig trafikmängd in i vägar som huvudsakligen saltas (lb) och vägar som huvudsakligen sandas (lc) enligt typen av vägbeläggning. På så sätt är kan man snabbt förbereda sig på växlande väderlek på de vägar som tål salt.

På vägar som inte tål salt används sand, vilket förlänger beläggningens livslängd. På detta sätt minskar behovet av såväl ny vägbeläggning, vilket belastar miljön, som reparationer.

Noggrannhet vid sandning

Sandningssanden ökar dammbildningen och användning av sand minskar samtidigt på de icke-förnybara råvarorna.

  • Med tanke på åtgången av sand och sandningens verkningseffekt är det viktigt att göra vägytan grov i förebyggande syfte.
  • Genom att välja rätt sandningsmaterial försöker man öka nyttan med sandning och minska dammolägenheterna i tärorter. Avlägsnandet av sandningssanden samordnas så bra som möjligt mellan landsvägar och gator.
  • Dammet från vägslitage och vintersandning minskar genom att välja hållbara beläggningar och avlägsna sanden från vägarna tillräckligt tidigt om vårarna.

Aktiv uppföljning

Uppföljningen skärps: I miljörapportering följer man upp mängden använt salt per underhållsklass samt den totala mängden sand och formiater. Grundvatten som kan påverkas av vägnätet följs upp på riksnivå.

Främjande av gång och cykling

Ett högklassigt underhåll av gång- och cykelleder året om ökar gör gång och cykling säkrare, smidigare och attraktivare även vintertid. I stadsregioner och större tätorter introduceras så kallade kvalitetskorridorer som en ny möjlighet. När det är möjligt och ändamålsenligt, kan staten, ELY-centralerna, städerna eller kommunerna i samarbete fastställa kvalitetskorridorer, där vinterunderhåll utförs oberoende av väghållare. I kvalitetskorridorerna rekommenderas en hög servicenivå som främjar gång och cykling som transportform.

 

Ytterligare information:

Upphandlingsspecialist Heikki Lappalainen, Trafikverket, tfn 029 534 3553, heikki.lappainen@trafikverket.fi

Publikation (på finska):

https://julkaisut.liikennevirasto.fi/pdf8/lto_2018-01_talvihoidon_toimintalinjat_web.pdf

 


Sidan uppdaterad 19.10.2015