Åtgärdsprogrammet för att minska reparationsskulden för trafiknätet 2016–2018

Trafiknätet i Finland har börjat förfalla till följd av den otillräckliga finansieringen som anvisats för underhåll. För tillfället uppgår reparationsskulden för trafiknätet till cirka 2,5 miljarder euro.

För att minska reparationsskulden för trafiknätet har det beviljats 600 miljoner tilläggsfinansiering för åren 2016-2018, varav 100 miljoner för 2016. För året 2017 har det beviljats 200 miljoner. Med hjälp av tilläggsfinansieringen kan man förhindra att reparationsskulden ökar ytterligare och samtidigt vända den negativa trenden. Finansieringen används främst för att svara på näringslivets och pendeltrafikens behov. Medlen som anvisats för att minska reparationsskulden används effektivt och optimalt, men det är ändå inte möjligt att reparera alla viktiga objekt i dåligt skick.

LVM: Pressmeddelande 5.2.1016: Skuldsättningen för underhåll av trafiknätet minskas enligt användarnas önskemål

Kartan visar objekten i åtgärdsprogrammet

På kartan visas bara objekten som åtgärdas med tilläggsfinansieringen 600 miljoner euro som anvisats för att minska reparationsskulden. Utöver dessa kommer Trafikverket och NTM-centralerna att låta genomföra motsvarande underhållsprojekt för cirka 360 miljoner euro per år.

Reparationen av objekten på listan i åtgärdsprogrammet verkställs 2016–2018. Av finansieringen på 600 miljoner har, förutom objekten som syns på kartan, 35 miljoner anvisats för digitalisering och cirka 39 miljoner för små separata objekt, som alltså inte syns på kartan. Sådana objekt är bl.a. korta beläggningsobjekt, reparationer av tjälskador på grusvägar, förbättring av vägdränering samt reparationer av utrustning och anläggningar.

Frågor och svar om objekten som åtgärdas för att minska reparationsskulden

Vad handlar åtgärdsprogrammet om?

Statsminister Sipiläs regering har beslutat att anvisa totalt 600 miljoner euro för 2016–2018 för att minska trafiknätets reparationsskuld. Att minska reparationsskulden är en del av regeringens spetsprojekt som omfattar 1,6 miljarder euro. För att minska reparationsskulden har Trafikverket utarbetat ett treårigt åtgärdsprogram. För landsvägarnas del har programmet utarbetats i samarbete med NTM-centralerna.

Vad menas med reparationsskulden för trafiknätet?

Med reparationsskulden för trafiknätet avser man den penningsumma som skulle behövas för att få trafiklederna i ett skick som motsvarar dagens behov. Reparationsskuld och -behov finns på landsvägarna, järnvägarna och i farlederna. Reparationsskulden gäller bland annat trafikledsstrukturer, broar och bangårdar samt utrustning och anläggningar.

Förutom reparationsskulden finns det också ett stort behov av förbättringar i trafiknätet, som man inte kan möta med denna finansiering. Reparationsskulden handlar inte heller om att bygga nya trafikleder, förbättra anslutningar eller lägga till nya körfält eller spår.

Hurudana objekt ingår i åtgärdsprogrammet?

Programmet innehåller befintliga trafikledsobjekt som behöver åtgärdas. Förutom reparationsskulden finns det också ett stort behov av förbättringar i trafiknätet, som man inte kan möta med denna finansiering. Utan satsningar på att minska reparationsskulden, skulle skicket på trafiklederna snabbt försämras. Exempel på objekt:

- på landsvägarna: vägar i dåligt skick repareras grundligt och viktbegränsade broar  i dåligt skick förnyas eller repareras.

- på järnvägarna: ställverk som säkerställer trygg trafikering förnyas, järnvägsstrukturer repareras, broar i dåligt skick förnyas eller repareras, föråldrad teknik, också i fråga om elektrifieringen av järnvägar, förnyas, och såväl bangårdar som råvirkesterminaler renoveras och utvidgas.

- i farlederna: några stora fasta sjömärken i dåligt skick repareras grundligt och slussportarna i Saima kanal förnyas.

Hur och varför har man valt just dessa objekt?

Då vi valt reparationsobjekten har vi utgått från de allmänna kriterierna att reparationen ska motsvara kundernas behov och minska trafiknätets reparationsskuld. Tyngdpunkten ligger på näringslivets behov; att eliminera hindren för tillväxt samt beakta pendlingsregionernas behov. Dessutom vill vi främja digitalisering och nya tjänster. Finansiering används för viktiga objekt med optimal effekt.

Objekten har valts av de sakkunniga myndigheterna, Trafikverket och NTM-centralerna. Programhelheten har sammanställts vid Trafikverket. För vägobjektens del har expertarbetet utförts vid NTM-centralerna, och för järnvägarnas och farledernas del vid Trafikverket. Som stöd för valet av objekt har man fört en omfattande dialog med kunderna, särskilt med näringslivet (befraktarna, transportföretagen och näringslivets intresseorganisationer).

Hur kan digitaliseringen lätta på reparationsskulden?

Med hjälp av innovation och teknologi söker man sådana lösningar på problemen som är ännu effektivare än tidigare. Digitalisering gör det lättare att identifiera kundernas behov, förbättra effektiviteten i trafikledshållningen, ta i bruk nya trafiktjänster och förbereda sig på automatiseringen av trafiken.

Med hjälp av digitaliseringen kan vi bättre än tidigare tidsanpassa trafikledernas reparationsbehov samt rikta och planera reparationsåtgärderna mer exakt. På så sätt kan digitaliseringen öka kostnadseffektiviteten i trafikledsunderhållet och bromsa den ackumulerande reparationsskulden med hjälp av bättre metoder.

Med hjälp av digitalisering är det också möjligt att allokera trafikledernas drift och underhåll till exempel så att det tidsmässigt bättre motsvarar användarnas behov.

Redan i detta nu pågår det mycket forskning och utveckling om trafikens automatisering och robotisering. Digitaliseringen och automatiseringen kommer att ändra kraven på infrastrukturen. På lång sikt är målet att trafiknätet i Finland ska vara i ett så gott skick som digitaliseringen och automatiseringen förutsätter och att den befintliga infrastrukturen ska lämpas sig för intelligenta trafiktjänster.

Vilka effekter vill man uppnå med programmet?

Ur kundens synvinkel innebär programmet att:

- rese- och transporttiderna förkortas (t.ex. genom att vikt- och hastighetsbegränsningar slopas, antalet vägar i dåligt skick minskar och järnvägarnas överbyggnader repareras)

- punktligheten i trafiken förbättras (t.ex. genom att ställverken i järnvägsnätet och de elektrifierade järnvägarna förnyas)

- framkomligheten i trafiknätet överlag säkerställs (genom att broar i dåligt skick förnyas eller repareras liksom också säkerhetsanordningar för sjöfarten och slussportarna i Saima kanal)

- systemet för transport av råvirke effektiveras med hjälp av råvirkesterminalerna

- trafiksäkerheten ökar genom att utrustningen och anläggningarna förnyas.

Sidan uppdaterad 07.09.2016